Lirieke: Vintersorg. Isjungfrun.

En skepnad som vintern kar
I nattens stjarnaurora
Frostens dotter som fimbulkronan bar
Den isblaa huldra tiga
Svept I slojor vinterliga
En nysnons angel fran vitkladd glaciar

Over skarbekronta block I manskensglans
Med hogvalvd barm I lyrisk och dyrkansvard dans
Fjaten skrida fram mot frusen sjo
Dess kristalliska spegel giver bild at fager mo

Med fridsall rost hon signar
De som under isvind dignar
En fordom sang til varn, en sjalens skold
I nordskogen silvrigt skimmer

I hangdrivor vi f?rnimmer
Den hednaskona fodd ur Jokelkold

Likt tornerspel mellan frusna sfarer
Gryning ur natt sig tvingar
Stjarnevan, den nakna blekhet
Seglar pa alvevingar

Hon ater trader gennom frostportalen
Nar manljus dor for stigen sol
Det gnistrande stoft hon stror
Leder stigen till hennes drottningsstol
Over skarbekronta