Lirieke: Vintersorg. Odemarkens Son. Manskensmän.

:
[Musik & Lyrik: Vintersorg]

I gnistors regn binds en krans
En cirkel sluten av stjarnors glans
Fran fjarranhet, fran dunkel sfar
I tockenvirvlarnas atmosfar
Nu rider de fran pol till pol
Mot rymdens tinnar, mot slocknad sol
I molnens huld, blott fjarran an
De hogtidsmantlade manskensman

Med spand bage och blankande dolk
Dessa luftgudar fardas over himlens lykta
I nattens klang, den oforstallda tolk
Langs vintergatans bana ses de flykta

Eldkvastar fran valnadshast
"Beinga till oss, din hedersgast"
Han som over manen styr
Och stormorkesternas uvertyr

Likt blodfargad rubin
Ar manskensmannens blickar
Med lomska solvargsgrin
Langs himlakartan de drar
De bar pa nattens arv
Som smeksamt oss bestickar
I andlost tidevarv
Hor! Varldsalltets fanfar

Fran Orions balte de drar sin banestav
Och nedstiger mot granskogsbrynen
Sen urminnes tid de vevat jordens nav
Fran stjarnfirmamentet skankt hembyggdssynen
"Och ridande gladiatorer mot skyn ater lyfte
De aro formorkade solskensandar med det hogre syfte"