Lirieke: Tysta Mari. Sverige Casino. Salt I Mina Sår.

Med den bla ormen genom stan,
Genom folk som vimlar runt i tusental.
En dag till, hade hellre legat kvar,
En dag till av sa lite jag.
Lever upp till andras och inte mina krav.
En timme till ingenting igen,
Jag har Garbochock i lurarna pa vagen hem.
Sa trott pa tomheten, sa trott pa Hagsatras perrong.

For ibland sa vill jag bara spranga all betong,
Sla sonder hela stan till tonerna av Blatt & Guld.
Fast ibland sa vill jag lasa in mig i nat ar,
Men jag behover den dar pulsen, kanna hur det slar.
Som salt i mina sar.

Stanger hjarnan nar dorrarna stangs,
Ar ett ackord i en sang som saknar refrang.
Och jag ser samma gator varje dag,
Ansikten som jag kanner igen men jag,
Har aldrig hort ett ord, bara tomma blickar, inget prat.
Och det e morkt under ogonen i spegeln.
Stirrat ut genom rutan hela vagen,
Som ett skepp med revade segel.

For ibland sa vill jag bara spranga all betong,
Sla sonder hela stan till tonerna av Blatt & Guld.
Fast ibland sa vill jag lasa in mig i nat ar,
Men jag behover den dar pulsen, kanna hur det slar.
Som salt i mina sar.

Men jag lever och lar,
Det ar samma for dom flesta har,
Dar ansiktena ar fargade av neon,
Och varje vanligt leende e som ett han.
Man vaxer upp och man faller in,
Man blir allt man aldrig skulle bli.

For ibland sa vill jag bara spranga all betong,
Sla sonder hela stan till tonerna av Blatt & Guld.
Fast ibland sa vill jag lasa in mig i nat ar,
Men jag behover den dar pulsen, kanna hur det slar.
Som salt i mina sar